Zangeki Warp förbluffar mig med sitt innehåll. Pussel i ett schmup? Jisses
Jag visste inte vad jag skulle tro när jag startade upp Zangeki Warp första gången. Spelet gav mig omedelbart en skärm med uppgraderingar för mitt skepp. Kanonstyrka, sköldenergi, warp styrka och låsta alternativ som krävde att jag spenderade uppgraderingspoäng i vissa områden. Efter att ha läst igenom beskrivningarna på alla gjorde jag mitt skepp starkare och startade första banan.
Klassiskt schmup med fiender som anfaller mig i raka linjer, en viss mängd skott från mitt skepp innan det behöver ladda om och inga power-ups från fienderna alls. Förvånad fortsatte jag att skjuta ner allt i min väg litet besviket då power-ups ju är den häftigast delen av ett schmup. Att få göra sitt skepp så infernaliskt starkt att det endast är bossarna som har en chans.
Zangeki Warps första bana fortsatte. Jag fick valet att antingen krascha in en bestant vägg eller att åka in i en trång tunnel. Givetvis valde jag tunneln. Väl inne i tunneln möter jag ett roterande stenblock som inte tar någon skada av mina skott och jag dör, krossad av detta stenblock. Förbannad, irriterad och känner mig inte så litet dum startar jag om banan och provar nu ”warp” knappen omedelbart. Bilden fryser och jag har full kontroll i att välja vart på skärmen jag vill warpa mig. Min föregående död känns nu etter värre, titeln på spelet är ju ”Zangeki Warp” så varför tänkte jag inte på att warpa?
Nu torde ju allting var enkel resa tror ni säkerligen. Spelet har dock helt andra tankar och ger mig ett rent helvete. Tak som plötsligt släpps ner krossar mig, tillsammans med fiender blir jag spetsad, krossad, skivad. Allt från omgivningen i sig. Att undvika de fiendeskott som skjuts mot dig är lätt. Att undvika hur omgivningen drastiskt och med gott behov gärna tar din själ och krossar den? Svårt, infernaliskt svårt. Zangeki Warp går från att vara ett normalt schmup till ett där du hela tiden måste vara på helspänn för att inte omgivningen ska plocka dig som en anka.
På grund av detta blir det väldigt ansträngande att spela. Du vet inte när ett spjut av metal kan tänkas slängas ut från den tidigare så trygga väggen. Att taket plötsligt kan falla ner och krossa dig gör inte saken bättre och i stort sett känns Zangeki Warp mer som ett pussel med teleporteringar till säkra ställen medan hemska saker sker med dig och dina fiender om du inte reagerar och tänker tillräckligt snabbt.
Bossarna är enorma och för att besegra dem måste du hitta deras svaga punkt och sedan är det dags att använda skeppets teleporteringsförmåga.
Zangeki Warp är en ny upplevelse för mig som tidigare bara spelat klassiska ”åk runt och skjut allt som rör sig och samla power-ups” schmups. Att hela tiden behöva sitta på spänn för att inte bli eliminerad av omgivningen är en fräsch idé som samtidigt tar alldeles för mycket kraft från mig som spelare. Jag orkar helt enkelt inte sitta på spänn i flera timmar längre och ständigt läsa av skärmen och vad som kan tänkas flyga ut från väggar, tak eller fiender som faktiskt överlever alla hemskheter som spelet har gjort i ordning åt er.
