Travis Touchdowns återkomst lämnar en bitter eftersmak.
Travis Touchdown, personen som köpte en lasersaber via ebay och bestämde sig för att bli en lönnmördare har tröttnat på det livet han skaffade sig. Efter att ha flytt civilisationen hittas han av Badman som är där för att hämnas sin dotters död av Travis hand. Under deras närstrid så aktiverar Death Drive Mk2 sig själv och de fängslas inne i spelet.
Nu kommer den första biten som jag inte förstår. Travis och Badguy slåss hårt och vill döda varandra i spelets intro. När de sedan är fängslade i spelet så är Badguy borta och jag styr Travis. Spelets skapare, Dr Juvinile introducerar sig själv och tar mig igenom spelets tutorial. Om Badguy och Travis verkligen ville ha ihjäl varandra så borde de ju ha fortsatt att slåss? Men nu så får vi inte någon förklaring till varför de plötsligt börjar sammarbeta. En liten detalj kanske men för mig så är just hur de kom att sammarbeta ganska viktigt.

Spelets story förs vidare mellan banorna via scener som denna gröna bild visar ovan. Jag har stora problem med just den färg som de valt och typsnittet som används. Jag kan i princip inte läsa vad texten säger och jag kan inte titta på bilden under längre stunder utan att något känns otroligt fel i mina ögon. Samtidigt så om man tittar på val av grafikstil och hyllningen till gamla spel så förstår jag tanken bakom och när man bara ser stilbilder så kan det se bättre ut än vad det gjorde för mig i spelet. En diger balansgång som ser bra ut men samtidigt misslyckas med vad de vill framföra.
När spelet i andra scener använder annan grafikstil så blir upplevelsen enormt mycket bättre för mig och jag blir fullständigt charmad av den retrodoftande stilen som de valt. För de spel som Travis blivit fångad i är renodlade gamla klassiker i form och stil.
Tyvärr så är spelet inte något som förändrar sig mellan de olika spelen som Travis hoppar mellan då enligt legenden finns det 6 Death Balls till Death Drive mk2, klarar du av alla sex spelen så får du en önskning uppfylld. Jag har inte spelar tillräckligt långt inne i spelet för att veta vad Travis önskan är. Badguys önskan är dock enkelt att lista ut, att hans döda dotter återvänder. Sådana detaljer som vad Travis vill önska sig och hur han och Badguy slutade upp att slåss för att istället slå sig samman för att klara av spelen är viktigt för mig.
Själva spelmomenten är lätt beroendeframkallande och även väldigt repetitivt. Från en ”skyvy” ovanifrån ser du Travis. Kameran centrerar alltid på Travis så när du springer omkring på skärmen så är kameran fixerad vid dig så att Travis alltid är i mitten av skärmen. Vilket ibland kan göra så att fiender attackerar dig utanför ditt synfält. Irriterande. Den klassiska ”skaka på kontrollen för att ladda sin lasersaber” är fortfarande kvar och när jag först gjorde detta så förstod jag inte alls hur kontrollen fungerade. Så tutorialen borde ge litet bättre på just hur du laddar ditt vapen.
Travis Strikes Back: No More Heroes är ett hack n slash spel där fienderna återanvänds i enorma mängder. Spelet är snyggt och trevligt med en hederlig 4:3 skärm med skärmen utanför har information om vad som sker, hälsa och så vidare. Jag gillar retrokänslan och hur snabbt spelet är i sin hack n slash. Även om det snabbt blir tråkigt när en fiende klart tål flera fulla laddningar av ditt vapen. Att välja vilka fiender man ska ta kål på först blir snabbt fokus.
Problemet med denna typ av spel är att som en ensam spelare så tröttnar jag fort då det är samma fiendetyper hela tiden och de bossar som finns i slutet av banorna är ett välkommet tillskott även om de bara är starkare fiender än vanligt så är det hur man besegrar dem som är intressant och vad som gör att jag vill spela vidare.
Ett sätt att motverka detta är genom att använda sig av en kamrat. Spelet har nämligen co-op möjligheter där ni tillsammans slaktar alla fiender som finns på skärmen. Något som jag inte kunnat testa själv utan det är bara min erfarenhet som säger att det här spelet bör spelas tillsammans med en kamrat för att få ut det mesta av detta spel.
Har ni kamrater, gillar Travis Touchdowns stil när han försvarar sig eller mördar folk och så finns det en hel del att hämta här. Om ni inte gillar otaku humor eller upprepande gameplay så är detta ingenting som jag skulle vilja utsätta någon för.