Grottutforskande för att hitta de ultimata ingredienserna till den ultimata curryn! Kan ett spel om curry bli en bra spelidé?
Att utforska en grotta för att hitta ingredienser är något som jag ofta tänkt på i spel. Monster måste ju gå att använda som ingredienser. Sorcery Saga gör fakta på denna fråga och kastar ut dess huvudkaraktär Pupuru och hennes nyfunna vän Kuu i grottor där de utforskar för att hitta ingredienser till curry.
Berättelsen är tvådelad. Man börjar som en lyckosam elev som genom att rulla en tärning får full pott på skolans sista prov innan studenten. Pupuru får sedan i uppdrag att bestiga ett torn för att hämta hem en mystik kula.
Kort sagt misslyckas hon då kulan blivit uppäten av en mystik figur som bara kan säga kuu. Pupurus lärare Saffron blir vansinnig och nekar Pupuru att ta examen. Nedstämd, bedrövad då hon trots allt sagt sanningen går Pupuru till hennes favoritställe, Smile Curry, ett hak som serverar curry. Ni vet ett sådant hak som serverar den absolut bästa maten ni någonsin ätit men som inte har speciellt många kunder och nu när ett megasuperduper företag slagit upp en snabbmatskedja för curry i samma stad är livet verkligen hårt för Smile Curry.
Pupuru är riktigt glad i Smile Curry och lovar att hjälpa dem så att de inte går i konkurs och det är här spelet på allvar börjar. Allt du gör i grottorna handlar om att hitta de legendariska curry ingredienserna så att du kan göra den Ultimate curryn! Allt för att rädda Smile Curry från konkurs.
Med en sådan berättelse så kändes det omotiverande att spela. Ja, det är Compile Heart och Idea Factory som skapat spelet. Sett till deras tidigare spel är det dock knappt så jag tror mina ögon. En ny artist som har en charmig men väldigt lättsinnig stil, inget fokus på tajta kläder eller att man i varje ögonblick ska få se underkläder eller inzoomning på bröst eller att man har en utter som maskot som är på jakt efter äkta kärlek.
Samtidigt så har jag efter otroligt många anime serier med liknande upplägg tröttnat på ”underdog slår multimiljonärföretag via mystiska krafter”. Konceptet fungerar men är inte vad jag förväntat mig i ett spel som detta. Dialogen behandlar allt från curry till lolicons och hur man hittar den sanna kärleken.
Blandningen känns väldigt konstig och gör att jag inte lägger märke till större delar av dialogen. Det enda jag känner är närmare ”Låt mig äntligen få utforska grottorna!!!”.
Tyvärr är utforskandet inte speciellt roligt. Du har slumpmässigt genererad karta där en trappa visar att här kan du gå en våning upp eller att pilar visar att här kan du nå nästa område. När du lämnar en karta kan du inte återvända till den under den här omgången så man måste verkligen utforska allt.
Detta gör i sin tur att riskerna ökar. Eftersom du förlorar alla föremål som du hittat och får börja om från början om du blir besegrad. Samtidigt om du inte slåss får du ingen erfarenhet, får du ingen erfarenhet så klarar du inte av bossen eller då du verkligen hamnar i trubbel.
Den erfarenhet du skaffat dig gäller också bara för den nuvarande utforskningen. När du lämnar grottan eller platsen för att du vill säkerställa att alla pengar du tjänat inte försvinner då alla drops i grottorna är slumpmässiga händer något konstigt. Din nivå nollställs, du hoppar tillbaka till nivå 1. Så varje gång du går in i en grotta börjar du om från nivå 1. Irriterande, frustrerande och det är nästan så att när jag läser förklaringen av detta slutar att spela.
Att du kan anfalla i 8 riktningar är utomordentligt. Men det fungerar inte alltid. Du kan även gå diagonalt, men inte alltid. Sådana begränsningar som inte alltid är i kraft är väldigt frustrerande.
Det enda som är bra med grottutforskningen är att du själv har ansvar för alla saker du gör. Väljer du att anfalla en gång för mycket öppnar du upp dig för ett anfall från en annan sida. Så man kan inte säga att spelet i sig är orättvist utan allt ligger på en själv.
Tyvärr är din kamrat Kuu som följer med dig i grottuforskningen också irriterande. Du kan förstärka din utrustning. Något jag gjorde, Kuu lärde sig en förmåga att allt som finns på skärmen, drops, vapen, föremål äter han upp automatiskt. Problemet kom när jag mötte en fiende som använde en attack som slog mitt vapen ur händerna på mig, direkt till där Kuu stod som genast åt upp mitt bästa vapen. Inte speciellt skoj och fruktansvärt irriterande.
Sorcery Saga: Curse of the Curry God är ett intressant spel där utforskningen av grottor i jakten på legendariska ingredienser är spelets bästa och sämsta del. Jag är helt ok med att IF och Compile Heart testar nya gränser men de har en del att jobba på.
