Tredje gången gillt för Shantae och mig själv.
Shantae: Risky’s Revenge är det andra spelet i serien och det tredje Shantae spelet som jag spelar. Mycket känner jag igen från de två tidigare spelen, djurtransformationer, magier som pikeball och Fireball återfinns med några aldrig tidigare magier.
Spelet utspelar sig efter direkt efter det första spelet och Shantae försöker att göra sitt bästa som beskyddare av staden Scuttle Town. Tyvärr efter en raid av Risky Boots som stjäl en mystisk lampa finner sig Shantae arbetslös. Modfälld men ändå villig att beskydda staden ger hon sig ut på jakt efter de tre magiska sigil som håller en glömd ondska förseglad. Allt för att stoppa Risky Boots planer.
Berättelsen för att Shantae ska ge sig ut på upptäckarstråt är väldig banal då hennes farbror Mimic vet mer än vad han berättar och vi befinner oss i fullständigt mörker tills spelet berättar för dig. Du kan se hur det kommer att ske och sluta ganska tidigt dock.
Mitt största problem kommer med utforskningen, själva transportsträckan mellan de olika grottorna. Redan i första staden stöter jag på problem när jag måste börja leta efter pilar som inåt eller utåt. För att skapa extra lager som du kan utforska och på så sätt göra spelet större är det en ypperlig lösning. Men jag gillar inte att leta efter små pilar som riktar sig utåt eller innåt skärmen för att kunna ta mig till den skärm som har just ”det” föremålet som jag behöver på andra sidan världen för att kunna ta mig vidare.
Detta gör mig galen och då jag tyvärr inte alltid har full överblick och missar detaljer som detta gör det att jag känner mig fullständigt borta. Redan i den första skogen hamnar jag i blindo och vet inte hur jag ska ta mig vidare för att jag missat en pil som leder mig till rätt ställe.
Grottorna i sig dock är mer vad jag är van vid och de har pussel, strider och massor av saker som jag absolut gillar. Intressanta bossar, härlig musik och bra kontroll. De olika djurtransformationerna man kan utföra känns passande och de pussel som man löser med dem är roliga och intressanta. Jag gillar detta koncept otroligt mycket och jag hoppas att det fortsätter att vara en del av framtida Shantae-spel.
Jake Kaufman gör ett enormt starkt framträdande som spelets musiker. Musiken är rockig, passande, lugn och jag kan inte klaga på musiken någonstans.
Som mitt tredje Shantae-spel är Risky’s Revenge Directors Cut otroligt trevligt då det visar hur Shantae såg ut innan jag träffade på henne. Förutom en tveksam utforskningsmodell innan man tar sig till grottorna där de nya förmågorna och bossarna finns så har jag ingenting att klaga på och spelet känns svårare än de senare delarna vilket är ett plus.
