Revanschsugen efter att ha misslyckats fullständigt på PS2 beger jag mig nu åter till tidens ände i the Abyss of Time.
En följd av händelserna
Persona 3 Reload slutade på ett känslomässigt sätt. Sättet som det visades på lämnade många frågor och det är med denna DLC, Episode Aigis som Atlus ger svar på tal.
Vi befinner oss i slutskedet av skolåret, Aigis har haft drömmar där hon jagar ”honom” men lyckas aldrig att fånga honom. När hon en dag slutar att drömma blir det problem. En mystisk android möter henne då hon besegrar Aigis vänner, i ren desperation når Aigis nya höjder då hon plötsligt får ”hans” Persona Orpheus.
En strid senare uppmärksammas det att androiden är Metis, Aigis syster. Vars uppdrag är att beskydda henne till varje pris som helst. Byggnaden har dessutom fått en mystisk dörr som leder ner till en öknen fylld med olika dörrar. De flesta är låsta men en är öppen.
Tillsammans med Metis beger sig nu SEES ut för att ta reda på varför den 31/3 upprepas.
Dungeon crawling
Redan när jag börjar Episode Aigis möts jag av förbättringar mot PS2-versionen. Istället för att vara inlåst på en högre svårighetsgrad får jag här välja svårighetsgrad. Alltså kan jag välja normal och faktiskt ha en chans när jag springer runt i Abyss of Time.
Striderna återfinns i sin rena form från Persona 3 Reload, så vi har Theurgies, shifts och att vi har möjlighet att ladda in vår sparfil från den normala berättelsen och på så sätt få tillgång till alla Personas som vi redan skapat är välkommet.
I frågan om vad man gör är jag litet besviken. Det är utforskande i grottor, grottor, grottor och mera grottor. Att scenerna upprepas med jämna mellanrum är inte roligt heller. Jag förstår att denna DLC är en billig peng och mer gjord för att fansen skrek efter FES innehållet.
Men unika bakgrunder och miljöer i grottorna man springer i hade varit bättre. Nu vet jag inte direkt vart jag befinner mig och när man då plötsligt möts av ett tomt område så visst vet man att det är dags för bossfight. Och de kräver mer än normala berättelsen då bossarna kommer att vara extra jävliga om man inte passar sig.
På Normal svårighetsgrad i samband med de ökade erfarenhetspoängen man får i och med att det är väldigt sparsamt med fiender på varje våning. Man kan snabbt bli väldigt stark, jag spenderade större delen av min genomspelning med en lvl 30 Persona. Jag behövde inte uppgradera mina Personas ofta och balansen är svår. I originalet hade jag blivit nedstampad flera ggr om när jag inte uppgraderade mina Personas. Att de flesta av de demoner man kan skaffa som Personas har förmågan att få EXP utan att delta i striderna själva?
Man kan levla demoner och sig själv väldigt snabbt. Funktionen med den stora klockan där du plockar upp låglevlade kamrater till din egna level på en strid? Man kan enkelt få en jämn leveling upplevelse och jag uppskattar det.
Ett svar på resans slut.
Mycket av Persona 3 Reload handlar om Memento Mori. Om att vi alla är dödliga, hur viktig resan är då vi alla reser mot samma slut.
”Svaret” som man letar efter är inte något optimistiskt. Men samtidigt så önskar jag att Episode Aigis hade gjort berättelsen annorlunda. Förutom några korta meningar efter att man besegrat bossar och scener när man når den nuvarande grottans botten?
Episode Aigis har 0 berättelse. Det handlar enbart om strider, strider strider. Jag hade önskat mer berättelse och något mer än att bara kunna besöka Paulownia Mall för föremål/utrustning och sedan huset där du bodde i Persona 3 Reload.
Det är skönt att få ett svar på slutet i Persona 3 Reload. Men Aigis hade kunnat bli en mycket bättre huvudperson än vad hon blev här.
För priset är det helt ok. Det ger dig kanske 20h underhållning där du kan förfina dina kunskaper i hur striderna fungerar med litet tankeväckande information.
Kort och gott, förväntade du dig ett spel i klass med huvudspelet blir du besviken. Förväntar du dig en trevlig ”promenad” med Aigis och hennes syster Metis då de letar efter ett svar på frågan om livet verkligen är döden själv?
Då finns det mycket att hämta.
