Med erfarenhet av tre olika versioner av Monster Monpiece kändes det lägligt att återvända och skriva av sig om upplevelsen.
I min tidigare recension så hade jag bara arbetat med Playstation Vita versionen. Konceptet att hålla Vitan vertikalt för att med lätthet kunna gnugga, nypa och massera de olika monsterflickorna blev enkelt och svårigheten föll i att hitta deras känsliga punkter för att kunna få upp dem i nivå. Allt som jag skrev i den recensionen gäller fortfarande, även om jag nu fått några andra punkter att jämföra och anmärka på så kan jag lägga till på den tidigare recensionen.
Playstation TV versionen har inte möjlighet att fungera på samma sätt som Playstation Vita versionen då man använder en vanlig HDMI kontakt och spelar spelet på en vanlig tv. Gränssnittet som ersätter touch-skärmen är allt annat än bra, framför allt när man behöver ha väldigt fin fingertoppskänsla. Att man bara såg en del av hela bilden gjorde att spelets mekanik inte fungerade då det ingenstans i spelets version talade om för mig hur jag flyttade skärmen till en ny del för att prova lyckan. Konceptet blev dess nedfall då Vita versionen med lätthet slog detta. Det gick så långt att jag stängde av spelet eftersom jag inte kunde uppgradera mina kort och jag behövde uppgradera mina kort för att ha en chans.
När spelet utannonserades att det skulle släppas till Steam blev jag fundersam. Hur skulle de tygla spelets främsta mekanik? Skulle det finnas mer innehåll? Hur skulle de använda musen för att arbeta upp monsterflickornas nivå?
Resultaten är att jag tagit mig längre i Steam versionen än någon annan version. Att låta monsterflickorna gå upp i nivå blev en enkel historia med mus och tangentbord. Hur fungerar tangentbordet undrar ni i ett mini-spel där man ska gnugga en skärm? WASD-tangenterna förflyttar bilden så att man får tillgång till hela bilden även om man är väldigt inzoomad på den del man befinner sig på. Olika knapptryckningar med musen ersätter de olika rörelserna. Fortfarande känns det väldigt perverst att höra de olika monsterflickorna gratulera mig eller stöna av välbehag när jag med musens hjälp utforskar minsta vrå för att hitta deras törs man kalla det för G-spot?
Problemen uppstår när jag tar mig tillräckligt långt för att möta motståndare som faktiskt har bra kort. Min strategi brukar innebära att jag sätter ett kort med hög HP och ATK längst fram, sedan ett kort som har hög MP bakom eftersom jag då får hälsa tillbaka varje runda. Mina motståndare har nu börjat använda spelets fusion, att slå ihop två kort till ett. Så två kort med 8HP och 9ATK blir ett kort med 16GP och 18ATK vilket är mer ATK än något av de kort som jag har.
Alltså måste jag slösa kort efter kort på att sakta men säkert besegra detta monsterkort som motståndaren släppt lös. Samtidigt kan min motståndare placera ett annat kort på någon av de 2 andra raderna och jag är körd. Givetvis kan jag också skapa ett monsterkort, men problemen uppstår när jag försöker med detta.
Först och främst måste jag skaffa bra baskort. Nya kort hittar du på världskartan eller köper i butik, du kan även använda riktiga pengar till att köpa föremål som hjälper dig i spelet. Om jag skaffar bra baskort så är de oftast väldigt dyra att använda. Då måste jag ha tillräckligt med mana för att ens kunna använda dem vilket jag i många fall inte har. Irriterande är bara förnamnet. Att de kort man hittar/köper också är slumpmässiga gör inte saken bättre. Köper man dyraste kortpaketet och får ett monster som är en exakt kopia av ett monster som du redan har känner man sig lurad. Om ni är tillräckligt gamla för att komma ihåg hockeykort eller liknande samlarkort som man köpte och fick enbart dubbletter istället för några nya kort? Det är känslan jag får när jag försöker skaffa nya kort.
Om det är så nu när det känns som att jag knappt börjat i spelet så vill jag inte veta hur det kommer bli i senare dueller.
När du ska uppgradera dina kort berättar inte spelet att du kan använda WASD för att flytta bilden. Spelet berättar hur du gör de olika sättet att gnugga, nypa etc etc både med musen och med handkontroll. Men att flytta runt skärmen säger förklaringen ingenting om. Jag var tvungen att söka på Google för att hitta hur jag skulle ha en chans att uppgradera mina kort.
Monster Monpiece är ett väldigt enkelt spel. Inför releasen blev det omtalad för att ett stort antal artister skulle medverka i spelet och att de skulle rita de otaliga monsterflickorna. Här på att anställa dessa artister känns det som att spelets störa del av budgeten har använts. Bilderna på de olika monsterflickorna, de olika varianterna (mindre kläder…) är alla väldigt smakfulla och bra ritade. Kort som Neptune förvandlas helt och hållet och man är nyfiken på hur och vad de olika korten kommer genomgå för förvandlingar.
Allt som allt är Monster Monpiece ett unikt spel där du får tänka strategiskt och lära dig spelets regler för att kunna nå långt. Det är irriterande och i många stunder rent ut sagt förjävligt men ändå, känslan när man lyckas är otrolig.
