Med tungt hjärta blir jag besviken när vad som kunde ha varit en enorm chans för serien kastas bort och blir något otroligt generiskt.
Jag är ett stort fan av Macross-serien. Flygplan som kan förvandla sig mellan plan, humanoid och ett mellanting mellan humanoid of flygplan kalled gerwalk har under min uppväxt varit stort. Så stort att när nu Macross med sin första officiella översättning och spelsläpp till moderna konsoler att jag är lyrisk.
Chansen att få se hjältarna och hjältinnorna från 5 generationer hade kunnat vara otroligt. Se hur Nekki Basara möter den flirtiga Isamu från Macross Plus eller möjligheten att få en konsert med Sharon Apple och Walküre. Chansen att få se 5 generationer med valkyries (som de döpt planen till) och jag hade saliva som droppade när jag tänkte på allt som kunde ske.
Vad jag istället fick var en ganska generisk arkad shooter. Där berättelsen medan den är intressant att se hur de olika generationernas piloter, divor och tillhörande hjälppersonal alla agerar med varandra är upplägget tråkigt. Välj din pilot, beroende på vem du väljer så får du olika berättelser vilket ju är bra, men varje pilot har sitt egna spelsystem. Hayate Immelman från Macross Delta har en kraftigt spridande vapen, som flyter medans han rör på sig. Tänk er en spread-gun från Contra där kulorna böjer sig i den riktning som du rör dig. Medan Gamlin Kizaki har en rak laser.
Olika spelstilar för olika piloter innebär att spelet känns fräscht och att man inte tröttnar när man spelar som någon ny. Men jag hade önskat kanske något mer unikt istället för variationer av samma koncept.
Macross: Shooting Insight slår på stora trumman för sin arkadstil. När man är ute i sin valkyrie är planen enkel. Syns det på skärmen? Skjut ner det. Ju mer du skjuter och förstör motståndet desto högre poäng får du. Målet förutom att klara av banorna är att nå så hög hi-score som möjligt. Till detta har du leaderboards online för de olika lägena Story, Arcade med mera. Du kan se vilka som ligger högst upp på listan och hur mycket poäng de har, vilken pilot de använt.
Väldigt basic. Vad utvecklarna slår på trumman för är deras multi funktionella flygning! Varje läge på din valkyrie, plan, humanoid och gerwalk har styrkor och svagheter. Istället för att ge oss möjligheten att fritt skifta mellan dessa 3 konfigurationer får vi istället olika sektioner av banan där vi använder varje läge. Visst är det humanoida läget bäst för att snabbt ta sig runt i 360 rörelser där motståndet är utspridd och när man ska flyga snabbt och rakt är plan läge bäst. Och Gerwalk för de litet trängre mer precisions fyllda rörelserna.
Det är kul att se att Shooting Insight tar vara på dessa tre lägen.
Men musiken då?
Något som alltid varit ett kraftigt slag för Macross-serien har varit dess musik. Musik som i Macross 7 hjälpte till att slutföra ett krig mellan människan och Protodeviln eller där en AI-styrd diva Sharon Apple utvecklar känslor för en människa och vill ge honom en chans att flyga.
Musiken är i sin ursprungliga japanska form och jag bockar och tackar för det valet. När hjältinnorna börjar att sjunga fylls mina öron med en variationsrik musik med allt från ballader till hårdrock. Jag är fullständigt lyrisk att få höra musiken och jag vill spela, och spela igen bara för att få höra musiken.
Tyvärr blir det sammanslagna intresset för Macross: Shooting Insight väldigt lågt då potentialen att göra något grymt bra fanns där men det togs en alldeles för säker utväg.
