Äntligen får vi veta vad som skedde mellan Trails in the Sky och Trails of Cold Steel. Och vilken resa.
Lloyd Bannings är en nyexaminerad detektiv som efter 3års frånvaro återvänder till sin hemstad Crossbell. Han har valt att via sin detektivlicens söka jobb vid Crossbells polisstyrka.
Men när han kommer till polishuset blir han förvånad. Han finns inte med som ny rekryt till någon grupp. Istället har han blivit tilldelad som kadet i SSS: Special Support Section. Polismyndighetens försök att göra sin situation bättre med invånarna som allt givit upp hoppet om att polisen någonsin kommer göra ett ärligt handtag eller ens bry sig om sina invånare. Istället har de vänt sig till stadens Bracers, frimodiga männ och kvinnor som hjälper alla i nöd. Vare sig det är en bortsprungen katt eller att eliminera monster har bracers alltid ställt upp på folket i Crossbell.
Något som nu polisen och de styrande politikerna vill ändra folkets syn på. För att visa upp att även polisen bryr sig om gemene man har SSS skapats.
Som Lloyd är det ditt uppdrag som spelare att SSS lyckas. Vare sig det är genom att göra de korrekta valen eller att svälja stoltheten.
Mittendelen av Erebonia sagan
Trails from Zero och kommande Trails of Azure är de två spel som utspelar sig efter trilogin Trails in the Sky och före kvartetten Trails of Cold Steel. Det är dessutom första gången som detta spel för en offentlig översättning och släpps utanför Japan.
Alltså har spelet mycket att leva upp till då det inte blivit moderniserat från sin ursprungliga look.
För mig som började med Trails in the Sky, sedan hoppade på Cold Steel och slutförde de fyra spelen så är det en otrolig trevlig känsla att få sätta tänderna i Zero. Att få se Lloyd och hans vänner och se deras äventyr som delvis refererades i Cold Steel och att äntligen få den fulla historien över hela Erebonia-sagan har varit värt väntan.
Irritation
De dolda uppdragen. Att så fort man se en prompt med olika val så rycker det i minnet på mig. Jag måste välja rätt val! Glöm inte bort att köpa alla nyhetstidningar och läsa alla böcker jag kommer åt!
Prata med allt och alla! Flera gånger!
och så vidare. Med allt som sker redan i prologen finner jag mig önska att Trails from Zero hade gjort det litet mer uppenbart att jag har siduppdrag som är helt dolda och att jag i strider kan förlora detektivpoäng om jag inte passar mig. För precis som i Cold Steel när kapitlet är avklarad blir du bedömd och får poäng. DP. När du når vissa gränser så blir du befordrad och får en belöning. Dessa belöningar brukar vara värda all tid det tar att nå de nya graderna så fort som möjligt.
Att jag misslyckas fullständigt med flertalet av de dolda uppdragen gör mig mest irriterad. Varför börja med detta redan i prologen?
Allt annat, hur Lloyd träffar sina 3 kamrater Tio, Ellie och Randy och deras chef Sergei. Hur deras åsikter om att det nog är viktigare att verkligen hjälpa befolkningen mer än att bara se till sin egna status? Musiken som används? Att de valt att göra kameran fast så att man inte kan tappa bort sig så mycket? Att få se Crossbell i sin fulla glans med hur det såg ut från början?
Superbt.
Ett mellanting mellan de två.
Quartz, stenar som innehar olika elementella värden och förmågor är viktigt att man lär sig hantera. Spelade man Trails in the Sky blir man glad över att systemet där varje quartz har ett specifikt värde. Så en grön quartz som har ett värde av 1 wind ger dig magi för det värdet. Lägger du ihop flera av samma element blir värdet högre och du lär dig fler magier.
Istället för att det som i Cold Steel var rent ut förmåga baserad.
Systemet fungerar ypperligt och det blir viktigt att man tar sig tid att välja ut hur man vill bygga sina karaktärer.
Jag som kommer från Cold Steel känner mig som hemma även fast det blir en hel del nytt.
Striderna känns igen och jag har ingenting att klaga på. Annat än att man måste verkligen veta vad man gör redan på den normala svårighetsgraden. De där dolda bonuspoängen jag pratade om? De finns i strider där du kanske måste skydda en NPC som ALLTID kommer att springa rakt in i käftarna på motståndarna. Alltså måste du blockera deras väg och se till att fienderna fokuserar på dig.
Har du fel quartz eller inte riktigt har köpt uppgraderingar till din utrustning så kommer du att ångra dig. Så Trails from Zero är mer grindigt än de i Cold Steel. På gott och ont.
En otrolig resa.
Jag har sedan jag fick veta att Trails in the Sky, Trails from Zero, Trails to Azure och Trails of Cold Steel var sammanknytna via sin överliggande berättelse velat spela dessa två spel.
Nu äntligen kan jag göra det och oj vilken resa det är. Allt är nytt och fräscht och berättelsen som tar han om Lloyd & COs resor från nybörjare till fullfjädrade hjältar är enorm.
Väntan har varit lång men nu är den äntligen över.