Gammal hederlig schmup action i sin bästa form. I två olika spel men med oerhört mycket gemensamt i sin rena spelglädje.
Mina ungdomsår var inte fyllda med schmups precis. Parodius var det närmsta jag kom. Easy och fullt uppgraderad skepp redan på första banan var mitt enda nöje med schmups.
Idag när jag är mycket äldre har min syn inte ändrats speciellt mycket. Därav är det väldigt intressant att jag gillar dessa två schmups så oerhört mycket. Jag har alltid trott att de horisontella schmupsen var standard då det ju var vad jag hade erfarenhet av. Att spela schmups som var vertikala förstod jag aldrig nöjet av, ej heller den ständiga poängjakten som vissa schmups är beroende av.
Det som jag dock gillar med båda dessa schmups är dock enkelheten. Den första banan är som sig bör relativt enkel. Det visar spelen och ger dig möjlighet att experimentera med allting. Allt ifrån åskan du kan använda att rensa skärmen med i Kamui till att förstå att du ändrar från missiler till en enorm laserstråle i Alltynex. Bossarna är stora och elaka precis som vad man förväntar sig vilket ger spelen det där lilla extra i utmaning.
Svårigheten med att skriva en recension till dessa spel är att som ovan nämnt mitt intresse för genren är minimal. Jag kan tänka mig att sätta mig ned och spela dessa ett par continues och försöka att avancera. Kontrollen är felfri och jag märker inte av någon inputlag när jag spelar med min Xbox 360 kontroll. Musiken är perfekt för genren och gör att du kan fokusera bättre än vanligt och det är inte musik som du kommer tröttna på.
Jag besitter inte kunskap att kunna göra några djupare analyser av poängsystemet så jag kommer inte försöka. Fienderna är starkt varierande i de banor som jag sett och det gillar jag, risken med spel som dessa är att fiendefloran blir begränsad men jag finner inte fiendefloran speciellt upprepande, nya banor, nya fiender vilket jag gillar.
Kamui är väldigt retro medan Alltynex är modernt, utseendemässigt då. Det är mycket underhållande att Siterskain så oerhört behärskar olika miljöer. Utseendemässigt finns det ingenting att anmärka på.
Om jag ska anmärka på något som jag ogillar med spelen så är det att de olika funktionerna för ens arsenal inte riktigt förklaras. Alltynex har en demonstration för de olika vapnen och hur man enklast använder de. Kamui har det inte. Där kastas man huvudstupa in i det hela och det är bara att känna sig för. På gott och ont. Jag gillar heller inte att Alltynex när du använt svärdet för att skydda dig i princip utan att berätta för dig förändrar dina attacker.
För de redan frälsta så tror jag mig se två stycken topspel. För oss som inte är engagerade i genren så är spelen bra för korta stunders fullpackad action. Men mycket mer finner jag inte.