En kung bland co-op blir till en upprepande historia för en ensam spelare.
När jag ser remasters så har jag blandade känslor. Å ena sidan är det riktigt skönt när obskyra spel som Freedom Wars faktiskt var när det begav sig till PS Vita/TV får en ny chans att leta sig in i solen hos spelare. För ju fler chanser man får att spela ett spel desto bättre eller hur?
När det dock läggs resurser på remasters istället för att göra nya spel i serien så ja. Blandat kompott.
Freedom Wars Remastered berättar en saga om resurser. När människan via slösande gjorde slut på resurserna de hade skapades problem. Krig bröt ut för de små resurser som fanns kvar och mänskligheten blev mer kritiserad, en extrem version av ”den som inte jobbar, äter inte”. De blev helt enkelt brottslingar. Deras första brott? Att existera.
När spelarens avatar då dessutom tappar minnet under ett uppdrag blir hen straffad med en nollning. Alla hens gamla uppdrag nollas och man får en miljon års straff. Hur ska man beta av dessa år? Jo man utför uppdrag, besegra andra brottslingar, rädda tillfångatagna människor som är medborgare (de smarta som jobbat med att underhålla programmet som nu styr världen). För utförda uppdrag får man en straffreducering och ”målet” är att åter bli en fri man.
En röra, en god sådan men en röra
Jag har inte någon direkt möjlighet att prova Freedom Wars Remastered med andra spelare. Jag vill spela när jag känner för det så att säga. Så jag blir något handikappad när jag provar Freedom Wars då jag endast tar möjligheten att spela själv.
Vad jag möts av då är en utomordentlig konvertering från PS Vita versionen. Man ser designval som tum avtrycket för att acceptera sin dom (någon man gjorde på PS Vita genom att trycka på skärmen aka man signerade med sitt egna tum avtryck) som lever kvar från den tidigare versionen och jag fullständigt älskar det. Kameran fungerar ypperligt och är riktigt känslig, så som det ska vara.
Dock så blir jag inte så imponerad av spelets litet tråkiga kontroll schema och stelhet vid vissa situationer. När jag väljer att springa omkring på fältet där jag ska leta reda på medborgare att rädda eller för att försöka springa från ett monster medan jag ska placera medborgaren i en räddnings tub känns spelet litet segt. Animationerna är superba men det känns som att jag rör mig i sirap och det är inte min grej.
Jag är inte van vid kontroll schemat där jag attackerar med R1, detta går att ändra absolut men när man vill prova spelet så snabbt som möjligt så blir det en viss frustration när man förnetiskt trycker på en knapp utan att något händer. En vanesak absolut som jag måste jobba med.
Att jag blir straffad, med allt från att lägga mig ned för att vila till att vandra omkring i min cell eller att försöka prata med min tillsatte fångvaktare är både komiskt och frustrerande. Man ska verkligen vara en robot som inte gör något annat än vad ens mästare säger till en att göra, annars blir man straffad.
Multiplayer är där detta glänser
Enorma fiender, minimal skada gjord, upprepade turer för att besegra samma fiende. Jo det märks att en viss inspiration har kommit från Monster Hunter. Vilket inte är något negativt, men det behövs vänner, det behövs discord och det behövs tålamod för att verkligen kunna ge Freedom Wars Remastered den bedömning som det kräver.
Jag ser framför mig oerhört många timmar med vänner, diskutera strategier, fördela upp uppdrag inom ”du fokuserar på att rädda medborgare, när det inte behövs agerar du läkare” och så vidare och vidare. I och med att det finns en uppsättning med olika vapen som gör att man kan välja sin personliga stil baserad på vilket uppdrag man har i gruppen? Absolut härligt och det finns så många olika vapen att välja mellan så det finns absolut någonting för alla.
Som ensam spelare blir det mest en upprepning av fiender, av uppdrag och din förmåga att bestycka din fångvaktare, din support med en annan utrustning än dig själv är riktigt bra. Ni blir en 2-manna trupp även om du under single läget oftast får hjälp av andra datorstyrda karaktärer så är det inte samma sak som att spela med andra riktiga människor.
En riktigt bra remaster som verkligen glänser när man spelar med sina vänner.
