Återsläppet av ett spel som definerade en hel genre är superbt.
Final Fantasy Tactics på PS1 visade mig att Square kunde göra spel som inte var JRPGs, som inte behövde den monikern för att vara ett superbt spel. Den taktiska tankegången som krävdes, möjligheterna till att själva skapa sin ultimata enhet och spelets berättelse var alla unika och bland det bästa jag sett.
Nu, 28 år senare gör SquareEnix oss alla en tjänst när de släpper en remaster till alla tillgängliga enheter.
Nyheter och skillnader
Originalet FFT är borta. Square ”sparade inte filerna” så när den här versionen skulle skapas fick de göra ett ihopkok. PSP versionen War of the Lions som släpptes med en nygjord översättning och nya karaktärer samt två nya jobb fick stå som grund för denna remaster. Och det är den versionen som vi får spela när vi väljer att spela det klassiska läget. Förutom att det enda vi har från War of the Lions är den nyare översättningen av berättelsen. Inga nya karaktärer, inga nya klasser.
När vi sedan tittar på moderniseringen, Ivalice Chronicles så har vi fullhd grafik så spelet ser bättre ut än någonsin, vi har tillägg till dialogen samt även inhyrda röstskådespelare som ger berättelsen nytt liv.
UIn har fått sig en förbättring för att enklare? kunna ge oss all den information vi önskar. Något som de lyckades nästan fullt ut med då karaktärernas sigil, deras stjärntecken om man så säger inte syns speciellt bra i den förbättrade versionen Ivalice Chronicles.
Allt annat ser otroligt bra ut, de har till och med lagt till munrörelser på porträtten när text levereras för att göra de mer levande.
Speedrunners som fullständigt älskade att använda matematik för att snabbt och enkelt ta hand om fiender får nu tänka om då deras taktik från originalet inte fungerar. Spelet har fått sig en ombalansering sett till strider och hur du lär dig förmågor då det känns som att man får mer JP än i originalet men samtidigt så kostar enheternas förmågor inte samma som de gjorde i originalet till PS1.
Om man vill ta sig till en specifik klass är det nu lättare än någonsin då man får en tydlig flowchart med klar information om hur man tar sig dit. Något jag starkt uppskattar då det var litet problematiskt i originalet.
En saga om krig
Berättelsen i Final Fantasy Tactics är en saga om kärlek, familj, bedrägeri och arv. Efter ett 50år långt krig dör kungen, kungens son är endast 2år gammal och de två största generalerna från det tidigare kriget stället upp sina styrkor för att stötta den som de anser vara värdig att sitta på tronen.
In kliver Ramza Beoulve, en färsk kandidat vid akademin för riddare. Tillsammans med sin barndomskamrat Delita gör de sitt bästa för att ge heder åt sitt hus. När Delitas syster blir brutalt mördad för att hon bara är en borgare när Ramza tillhör adeln uppstår en spricka mellan dem. Delita bestämmer sig för att till vilket pris som helst dels få hämnd för sin systers mord men samtidigt plocka på sig makt. Ramza å andra sidan blir bedrövad då han tyckt att det inte finns någon skillnad mellan honom och Delita då de växt upp tillsammans.
Samtidigt gror det uppror, tidigare soldater som blivit tjuvar och legoknektar. Bedrägeri, politiska mord och fängslandet av politiska motståndare eller de som inte håller med högsta makthavare.
Berättelsen är litet splittrad då man följer Ramza genom månader med diverse hoppande flera månader framåt och kanske mest för att man spenderar tid med att slåss så mycket så man glömmer lätt bort vad som hänt. Tack dock för berättelsens sammanfattning som går att läsa.
Dina kamrater
Kriget där du tar kontroll över Ramza och dennes grupp med kemister, riddare, svart och vit magiker, ninjor, samurajer och matematiker för att nämna några är väldigt intressant. Allt har följder och man måste verkligen tänka till innan man bara skickar in karaktärer för att bli slaktade.
Striderna är i sig väldigt ojämna, en strid som är relevant för berättelsen klarar du av med förbundna ögon, nästa strid som sker ute på fältet blir istället till ett rent helvete då du möter monster som med lätthet plockar ner dina starkaste karaktärer. Några strider relaterade till berättelsen är också så oerhört svåra så det är inte sant. Även med möjligheten att välja svårighetsgrad i den moderna versionen är striderna alldeles för ojämna. En mer ren svårighetsgrads ökning hade varit att föredra.
Din förmåga att vandra, hur mycket skada du kommer göra, om motståndet kan kontra och allt sådant syns klart och tydligt. Om du vill kan du minmaxa dina karaktärer. Det är viktigt att hålla reda på hur pass mycket Faith och Bravery dina karaktärer har, högre Bravery och karaktärer gör mer fysisk skada medan en högre faith innebär att karaktären gör och tar mer skada av magi, men det påverkar även hur mycket hälsa magi återhämtar.
Olika klasser ger olika uppgraderingar till hälsa och mp, utrustning ger inte speciellt mycket men har en stor betydelse då en bågskytt med ett vanligt armborst inte kan skjuta mer än rakt vilket innebär att du kan skjuta en kamrat i ryggen medan med en långbåge så kan bågskytte göra en hel del snygga träffar.
Det finns hur mycket som helst att lägga ner tid på. Om man vill. Annars så finns det karaktärer som slår följe med dig som är väldigt väldigt starka.
Ivalice Chronicles ges gott om lovord
Final Fantasy Tactics: The Ivalice Chronicles får mig att bli väldigt glad. Åter igen besöker jag Ivalice som jag kommit att älska det. Det finns massor av utmaning, förmågan att själv skapa sin trupp exakt så som jag vill ha den, berättelsen i sig om Ramzas öde och hur spelet visar att den som vinner i krig skriver historien medan sanningen kanske oftast hamnar i skymundan.
Med FFT definerade Square hur ett taktiskt rollspel ska vara och det är fortfarande än idag i mycket hur jag vill ha ett taktiskt rollspel, tur-baserad, rutnät, olika klasser med olika förmågor. Möjligheten att skapa en ultimat karaktär, kanske en munk som delar ut rättvisa med dubbla slag och plockar på sig allt som kastas mot hen eller en matematiker som i smyg använder samurajsvärd.
Jag kommer alltid att älska det här spelet och nu när SquareEnix släppt spelet för den moderna spelvärlden så hoppas jag att fler kommer upptäcka exakt hur bra Ivalice är. Det var här det började.
