Hack n Slash, fast med nävar och hjälp av diverse Gudar.
Dusk Diver känns som ett spel som är gjort av intresse. Utvecklarna JFI Games och JERA är företag som jag aldrig hört talas om tidigare. Jag önskar att de gör fler spel dock efter att ha spenderat tid med Dusk Diver.
Berättelsen känns av ringa vikt, Yumo är en vardaglig tjej som går i skola, umgås med vänner och har tack vare ett liknande namn blivit bästa vänner med Yusha då de oftast blir misstagna för att vara systrar. Under just en sådant möte med mycket god mat och intresse av restauranger förflyttas de till sin hemstad, men samtidigt så är det väldigt dött, inga andra människor finns där och utan förvarning attackeras de av en mystisk varelse som klubbar ner Yumo.
Tack vare ingripandet av ”Leo” så överlever Yumo och får ovanliga krafter. Leo är i verkligheten en Gud som Yumo lyckas dränera på kraft. De mystiska fienderna måste fortfarande besegras så Leo´s boss forcerar Yumo in i att medan de rättar tillbaka allting så får Yumo i uppdrag att besegra dessa mystiska fiender.
Små fel som skapar frustration
Dusk Diver är ett ganska enkelt spel. Berättelsen förs fram via dialog mellan Yumo, Leo, Yusha eller Leos chef. Ju längre du framskrider desto mer karaktärer möter du och medan dialogen är hemtrevlig och för intresset för att spela vidare blir väldigt stark.
Det är när man kollar närmare på små saker, som att skärmen när man vill spara vid knapptryckning inte reagerar utan sparandet sköts helt i bakgrunden. Men när det gäller auto-saving när du är i action fasen så visas först en skärm med ”nu sparar spelet automatiskt” för att sedan hoppa in i ”now loading” skärm med endast logotypen i mitten och texten ”now loading” i vänstra hörnet.
Under striderna är kontrollen felfri, knapptryckningar för att skapa olika combos är responsiv, sättet som man enkelt kan avbryta en kombo för att undvika ett inkommande anfall gör striderna snabba, komplexa och man måste hela tiden hålla utkik för fiender.
När man sedan befinner sig i den normala världen så uppfattar jag det som att när man vill exempelvis uppgradera sina förmågor eller ens ta sig in i spelets meny så är det en fördröjning på några sekunder efter att man tryckt på knappen innan spelet reagerar. Om detta beror på att min PS4a börjar bli gammal eller om spelet i sig inte är så responsivt som jag skulle önska vet jag inte. Något som jag dock vet är att sådana här saker irriterar och förstör min spelupplevelse.
Grafiskt trevlig
Dusk Diver är otroligt trevligt att se på. Yumos hår när hon förvandlar sig är trevligt att se på. Grafiken när de försöker gestalta en riktig stad lyckas kanske inte lika bra som i Yakuza-serien men det fungerar och den känns full av liv.
När Yumo slåss mot fienderna så hinner jag trots det snabba tempot med att se hur hennes hår reagerar. Jag gillar sådana små detaljer och spelet känns roligare att spendera tid med.
Trots att fiendefloran inte är riktigt varierande som jag skulle önska och spelet vill att du ska spela igenom banorna om och om igen för att få ett så högt betyg och belöningar som möjligt. För att öppna upp banorna måste du leta reda på speciella ”shards” och när Leo´s chef utbrister ”nu finns det en kärva i närheten!” så börjar man genast att leta eftersom om man inte har tillräckligt många så kan man inte fortsätta.
Jag gillar Dusk Diver och jag kan rekommendera det till alla som gillar beat em up spel med hack n slash tendenser. Mängden fotsoldater som man möts av får mig att tänka på Museo-genren men samtidigt så är det inte i sådana mängder att jag tröttnar. En fin balans som utvecklarna lyckas hålla riktigt bra. Ett väldigt simpelt spel som ändå känns som något mycket mer.
