• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll

Deculture

För fans, av fans

  • Recensioner
  • Artiklar
  • Information
    • Annonsera på Deculture
  • Skriv för Deculture

Disgaea Mayhem (PS5)

Nej, det här är inte rätt riktning för Disgaea-serien. Inte i närheten av att vara rätt väg.

När berättelsen och karaktärerna inte räcker till

Disgaea Mayhem är ett försök att ta Disgaea-serien till nya höjder. Detta misslyckas katastrofalt. Man måste ha mer än bara riktigt bra välskrivna karaktärer och en helt galen berättelse för att jag ska njuta av att spela ett Disgaea spel.

Tichelle, nybliven Overlord för Super-Duper Netherworld har ett problem. Hennes far har nyligen gått bort och hans vasaller har nu lämnat kojan, och än värre är att de på sin väg ut stal all Flan som Tichelle hade sparat. För Super-Duper världen kallas även för världen av Flan.

Hur ska en nybliven Overlord hantera detta? Jo hon gör som vad vilken annan overlord som helst hade gjort! Hon anlitar en legosoldat för att återta all den flan som blivit stulen, och uppäten, men det gör inget då detta är magisk flan så det tar otroligt lång tid att smälta i magen. Vem är då legosoldaten som Tichelle anlitat? Jo hans namn är N.A och han är vida känd som en av de absolut bästa legosoldater som aldrig misslyckas.

Berättelsen är precis lika galen som alltid och jag gillar berättelsen. Skarpt. Jag ligger och skrattar åt N.As reaktioner när han får sitt uppdrag eller när han senare får tillägget att nej, vi mördar inte någon här så även om de vasaller har flytt sin kos och stulit från henne så vill hon mer förlåta och veta varför de gjorde det istället för ren hämnd.

Den första vasallen jag möter är John-Zuck och anledningen till att han sprang sin väg? Den Flan han åt var alldeles för god så hans hälsa hade blivit försämrad och han är tvungen att nu leva på diet.

Här är Disgaea Mayhems största styrka. Det är berättelsen som är så galen att man inte tror att den är sann och spelet har karaktärer som är precis lika galna. Personkemin mellan N.A och Tichelle är en av spelets höjdpunkter, tillsammans med den mycket begåvade prinny butlern Wurst som ger oss tips eller berättar när nyheter finns att utforska.

Spelets problem är många

Med de vanliga vapentyperna näve, svärd, spjut, yxa, pistol, pil & bige, magiska stavar och monstervapen har jag val att göra. Vad vill jag att N.A ska använda? Ska jag fokusera på min gamla favorit svärdet som har en bra balans? Eller ska jag göra mig själv mer mobil med de magiska stavarna?

Mycket av Disgaea Mayhems problem ligger för mig i striderna. Det är museo-stuk, alltså massor av fiender, några större fiender och sedan när jag utfört uppdraget att besegra x antal av dessa fiender ställs jag mot en boss som avslutar banan. Jag har en karta som visar vart jag befinner mig men det finns ingenting i spelets strider som tilltalar mig.

Visst är animationerna när man lyckas göra speciella attacker eller när man använder magichange snygga och trevliga att titta på, men man tröttnar väldigt fort när man för tusende gången besegrar en prinny eller blir förgiftad av en flygande mal som man inte ens sett har träffat dig med sitt giftiga pulver.

Mer variation här hade varit underbart. Men istället är det bara mer av samma, upprepade gånger och när animationerna oftast gör att du missar då du saknar lock-on för allt förutom bossar (där det endast gör så att du fokuserar kameran på bossen, ingenting annat) så är frustrationen stor när man tror sig sikta på en fiende men istället missar man fullständigt.

Ärligt talat har jag ingenting positivt att säga om striderna förutom att när man gör specials och magi-change så är animationerna snygga. Bossarna ger dig nada utmaning, vilket innebär att spelets itemworld blir i princip meninglös då man med lätthet besegrar bossar och motståndare.

Vapenbeskrivningarna är fortfarande här och de är lika bra som vanligt.

Varje vapen är unik i sin spelstil, yxan är väldigt långsam medan spjuten är snabbare men gör mindre skada. Att vapnen kommer med sina egna förmågor är litet synd. Genom att använda dem blir man mer kapabel och kan på så sätt mixa och flytta över förmågor till sitt vapen som tidigare bara fanns på ett särskilt vapen.

Jag hade hellre sett att man med sina nivåer på N.A och ju mer man använda vapnen att man lärde sig förmågor på detta sättet.

Tyvärr är Disgaea Mayhem ett väldigt upprepande spel som inte belönar mig som spelare att fortsätta spela. Jag förstår att NIS försöker att expandera och utforska vad som gör Disgaea-serien så pass bra som vad den egentligen är. Jag hade riktigt skoj med Disgaea 7 i både sin ursprungliga och ”kompletta” version. När tankarna fyller mig med oro över att jag istället för Disgaea 8 har fått Disgaea Mayhem blir jag ledsen.

Hade de haft denna berättelse som grund för ett Disgaea-spel i vanlig ordning? Med de turbaserade striderna och sedan galna system som förbättrats sedan Disgaea 7? Då hade detta varit ett oändligt mycket bättre spel.

Så tyvärr, Disgaea Mayhem är inget jag rekommenderar alls.

Henrik Blomgren

Frilansande webbdesigner från ett litet samhälle i Skåne. Älskar spel och spelar för att ha roligt.

Läsarkommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2026 Deculture // Ett projekt av Henrik Blomgren // CC-BY-NC