När NIS firar 20-års jubileum bjuder de upp till dans genom att skicka oss tillbaka till världen där allt började…
Kärt återseende
Vad kan vara ett bättre sätt att fira jubileum än att återigen ge Laharl, Etna och Flonne huvudrollerna i ett Disgaea-spel? Som den första direkta uppföljaren utspelar sig Disgaea D2 endast några få år efter det första spelets “sanna” slutscener där Laharl “återbördat” Flonne från Celestia.
Något Laharl kanske ångrat då Flonne tvingades att förvandlas till en demon för att sona sina brott. Flonne bor nu tillsammans med Etna och Laharl i hans faders slott.
Laharl har dock som den nyblivna konungen av Netherrealm problem. Trots hans bedrifter (skapa fred mellan Netherworld och Celestia) så är det få som erkänner honom som konung och kallar honom fortfarande för “Prins”. När spelet börjar är Laharl ute på en personlig resa för att lära allt och alla att han verkligen är kung nu.
Vad Laharl har missat är dock att Netherrealm står inför sin största kris någonsin, av någon anledning har det en gång hemska och mer ökenlika landskapet börjat blomma. Det är inte vilken blomma som helst utan en blomma inhemsk till Celestia, så något är otroligt fel.
Enklare att komma in i, svårare att slita sig
Disgaea D2 är det femte spelet i serien och under årens gång har NIS provat på många olika tekniker för och galenskaper. Här har allt kommit tillsamman och verkligen skapat ett ultimat spel för fans av serien. För nybörjare så har spelet ett antal tutorials som lär dig grunderna. Föremål som tidigare hade en ranking och raritet är nu endast indelade i 3 grupper, “normal”, “rare” och “legendary”. Så man slipper spendera flertalet timmar med att leta upp legendariska föremål med raritet 0 för att få de bästa vapnen.
För mig som är ett stort fan är spelet väldigt lätt att komma in i, enklaste i serien. Man placeras i Laharls slott som är din bas. Det finns ett par karaktärer som vaktar slottet. Pratar man med dem så kan du som spelare hamna raklång på magen av skratt. Laharls vakter är nämligen mer intresserade av att diskutera sina egna problem (en stenstaty med minskande hårväxt?) än att vakta slottet.
Striderna varierar i svårighetsgrad. De är allt ifrån att vara hur lätta som helst till att vara genomordentligt svåra. För en nybörjare kan några banor vara djävulskt svåra. Lösningen är enkel, spela om de tidigare nivåerna och gå upp i nivå. Jag stötte på detta problem en gång men det var inga sura minner, det är ju trots allt den enklaste lösningen på problemet.
Att slita sig har visat sig vara ett problem, hade jag haft studier hade jag legat efter eftersom att spela detta är så pass roligt och tiden bara försvinner utan att du märker det. För fansen finns det lika mycket att göra som vanligt.
Fusk fusk i stora lass
Alla känner till den omtalade “Konami-koden” för att ge dig 30 extraliv i Probotector(Contra). I Disgaea D2 så är det ännu enklare, vill du tjäna mindre pengar men få mer erfarenhet från dina strider? Gå till den speciella “fusk-butiken” lämpligt placerad i ditt slott och gör ändringen. De tidigare spelen krävde att du gick till regeringen och röstade igenom att fienderna skulle bli starkare. Fusk-butiken har valmöjligheter för den som tycker att den första genomspelningen är för enkel då man med lätthet kan göra fienderna starkare. Man låser upp mer möjligheter till fusk ju mer av spelet man klarar av.
“Ett nästan oändligt spel”
Med flertalet karaktärer och monster att skapa samt förmågor att lära sig är spelet stort. Som sig bör finns det hemliga slut och hemliga karaktärer att rekrytera samt i form av DLC vilket i kort ger spelet en oerhörd livstid. Att bygga den ultimata karaktären tar tid och man har roligt hela tiden. Maxnivån är ju 9999 vilket säger en del, är du inte nöjd med karaktären när denne når nivån? Återföd denne till lvl 1 igen och börja om på nytt!
Det är otroligt att NIS med så enkla medel lyckas göra spelet så otroligt fascinerande att man nästan sträckspelar det. För det första steget är ju alltid att ta sig igenom huvudstoryn, sedan börjar man spela på “allvar”. Omkring 30h spelade och jag har många många timmar kvar.