Disgaea 5: Alliance of Vengeance

Det största, snyggaste och mest ambitiösa Disgaea har anlänt.

Disgaea har sedan sin första installation handlat om att grinda levels, föremål och att parodiera det mesta. Disgaea 5 kör på litet mindre parodi och litet mer på att man känner igen karaktärerna. Killia, spelets huvudperson har något av ett dystert förflutet medan Red Magnus har hjärnan i överarmsmuskeln till skillnad mot Christo som är mer tänkande än vad han har muskler.

Har man sett litet anime eller spelat spel så känner man igen sig relativt enkelt. Karaktärerna är dock väldigt lätta att tycka om. Själv föll jag ganska fort för Seraphina, en demon som älskar att lura män omkring sig så att de gör som hon vill. Funkar det inte med ord och förförelse har hon sin förmåga Balor Gaze som försätter alla män som hon tittar på i trans. Ja, de gör allt hon vill medan de är i trans.

Jag kan se Usalia bli en favorit bland fansen, bara för att hon smart nog börjat använda plip efter sina meningar. NISAs maskot, Prinnys använder ”dood” efter alla sina meningar så plip är en fräsch bit som många kommer fullständigt älska.

Hämnd

Disgaea har efter de två första spelen haft ett genomgående tema som influerat spelet. I trean besökte vi en skola för demoner, träffade på kursettan Mao och hans motsatt Beryl som trots för att vara en demon hjälper till med frivillig städning m.m. I fyran lekte vi politiker, där den starkaste och mest våldsamma hade rätt att styra allt.

Temat i Disgaea 5 är dock något helt annat. Hämnd ligger på fatet och alla dina karaktärer har någonting emot spelets skurk, Void Dark. Dark har nämligen samlat en arme för att ta över alla Netherworlds. Killia som spelets huvudperson har personlig agg mot Void Dark och gör vad som helst, vad som helst för att förinta honom.

Allt prat om hämnd innebär att ja, när man fått höra om hur mycket alla hatar Void Dark tillräckligt mycket börjar man litet grann att tröttna. Att höra Killia för vilken gång i ordning säga ”jag hatar Void Dark, jag gör vad som krävs för att förinta honom” så börjar man att undra. Dialogen är kanske inte den bästa, berättelsen kanske spelets svagaste punkt. Men som så många ggr förr så är Disgaea ett komplext spel, framför allt nu. Striderna har fått en extra mätare, en ”Revenge Gauge”, som när den är full ger dig ökad styrka, försvar och ger några av dina karaktärer en extra förmåga, ovan nämnda Balor Gaze kan endast användas av Seraphina när hennes Revenge Gauge är full. Vilket charmar alla manliga fiender inom ett visst område.

De strategiska påhitten för när man ska använda sin ”Overload” som förmågan heter i stort är upp till spelaren. Vill man spara sin overload en runda så kan man göra det. Det är helt och hållet upp till spelaren.

En samling av idéer och funktioner

Disgaea 5 är som att ta allt från de tidigare spelen, fusk-butiken, ju mer du slåss med ett visst vapen desto mer förmågor lär du dig, mana används för att förstärka förmågorna eller för att föreslå saker till Dark Assembly. Sedan finns det lika mycket nytt, istället för att skapa olika partier som man gjorde i Disgaea 4 får man i femman chans att skapa olika enheter med karaktärer. Dessa enheter kan man ge olika bonusar, allt ifrån att de får ut mer av föremål till att dela på erfarenhet.

Dessa enheter kan dessutom genom att använda de fångar man fångat uppgraderas så att effekterna bli större samt att man kan få in fler personer i enheten.

Som tidigare fan av Disgaea-serien är spelet något lätt, allt fungerar som tidigare och man kommer lätt in i spelet. För nya spelare får man korta och smidiga tutorials.

Att ta fiender till fånga innebär att du kan tortera dem och få dem att bli dina nya kamrater. Att fånga fiender ser komiskt ut när man använder en fiskhåv för att fånga dem. Många av de special attacker man får innebär oftast att du sitter med ett leende på läpparna. Eller vad sägs om att ingå i en helig allians med en fjäril som innebär att du använder fjärilen som vingar för att flyga och genomborra en motståndare med ett spjut?

Siduppdrag

En nyhet som jag är osäker på om jag gillar är att Disgaea 5 introducerar siduppdrag. ”Quests” där du genom att ha karaktärer i vissa klasser eller genom att utföra diverse stordåd eller bara enkelt har ett gammalt tuggummi får du belöningar i form av pengar, värdefulla föremål eller det som är mest intressant, möjligheten att låsa upp nya klasser.

Detta känns väldigt tråkigt. Visst är det roligt att veta att man gjort 20 000 i skada med en vanlig attack eller att man har passerat 100 000 i stats men ändå. De flesta av siduppdragen känns meningslösa och resulterar i belöningar som du kommer få oavsett vilket. När du kommer till post-game, alltså efter att spelets huvudsakliga berättelse är slut blir belöningarna litet bättre. Då får du tillgång till starka vapen och utrustning. Som du sedan efter några timmar i item world kan göra så enormt starka så du nästan passerar 999 999 i stats.

En upplevelse

När Nippon Ichi Software gjorde reklam för Disgaea 5 pratades det om att ha hundra fiender på skärmen samtidigt. Det finns banor där du har massor av motståndare, men hundra fiender samtidigt på skärmen? inte riktigt nej. Tror det närmaste du kommer är ett fyrtio-tal. Vilket är enormt imponerande det. Disgaea 5 är i stort sett en enorm upplevelse för redan invigda och nya. Spelet välkomnar alla och man kastas snabbt in i ett spel som utlovar många timmars spelande. I skrivande stund är jag uppe i 97h och jag har fortfarande inte skapat det ultimata föremålet eller besegrat Baal. Vilket i denna iteration av serien nog kommer kräva en hel del grindande, men det gör mig inget, vill jag i dagsläget gå upp i lvl snabbt maximerar jag exp kurvan i fuskbutiken och gör fienderna 20ggr svårare. Då ökar mina lvls snabbt i takt.

Om spelet snabbt infriar allt vad ett fan av spelet vill ha kan det kännas oerhört mycket för någon som spelar första gången. Du vaggas in i de olika delarna men exempelvis att man kan uppgradera sina enheter i en viss butik? Det tog mig ett par timmar att förstå hur jag gjorde det. Så för finare detaljer fungerar inte riktigt de tutorials man får se. De är helt enkelt för korta.

Gillar man Disgaea sedan tidigare finns det dock ingen direkt anledning att inte införskaffa Disgaea 5. Spelet är definitivt värt det och kommer ge dig som spelare många timmar.