Gust provar vingarna med ett nytt fokus: Mahou Shoujo, eller på svenska Magiska Flickor.
Gust öppnar upp för en klassisk berättelse när de introducerar oss till Hinako Shirai. Hon levde och andades ballet men knäskada har förstört hennes karriär och för Hinako känns det som att hennes liv är över. Det är med vemod som hon går till skolan för att åtminstone försöka leva ett normalt liv. Första skoldagen och allt och hon träffar på Sanae, en gammal klasskamrat från deras mellanstadiedagar. Den känslosamma återföreningen får sig ett törn då Sanae plötsligt blir tom i blicken och verkar inte se Hinako samtidigt som något börjar sippra ut ur hennes kropp. När Hinako sträcker ut en hand för att undra hur det är med Sanae transporteras hon till en värld helt olik hennes egen. Där hon jagas av konstiga monster och en svävande kristall verkar vara av väldigt stor betydelse.
Hinako hör två mystiska röster som berättar för henne att om hon tar kontroll över sina känslor kan hon slåss mot monstret och rädda Sanae. Tveksam men ändå med ett hjärta av guld försöker Hinako och hon lyckas med bravur.
Om du varit intresserad av anime det senaste decenniet känner du igen det mesta av vad som precis hänt. Hinako har fått magiska krafter för att slåss mot en mystisk ondska. Till hennes hjälp har hon två klasskamrater. Lime och Yuzuki Shijö som även är de två mystiska röster som Hinako hörde när hon först förvandlade sig till en Reflector. Den mystiska världen hon transporterades till har Lime och Yuzuki döpt till ”The Common”. Detta namn eftersom världen är skapat utav alla människors känslor. Det är när en individs känslor hamnar i obalans som dennes känslor går ”rampage” och måste rättas till, vilket är jobbet för Reflectors. De ska även slåss mot den stora onda Sephiroth. Något som Lime och Yuzuki verkar veta mer om än vad de berättar.
Allt ifrån spelets berättelse till upplägg med en skola endast för tjejer skriker anime. En klassisk maho shoujo berättelse som till och med har förvandlingssekvenser för de tre hjältinnorna. Att Lime och Yuzuki utlovar att när Sephiroth är besegrad så får Hinako en önskning får mig att dra öronen åt mig då det på senare tid blivit väldigt populärt i serier som denna att den ljusglada idyll som först uppstår är bara en rökridå för något hemskt. Att de båda yttrar sig om saker som att den här gången måste det funka! och liknande får mig att dra öronen åt mig.
Spelet utspelar sig i en skola där det finnas massor av elever. Vissa av dem kan du hjälpa med deras emotionella problem. När du löser dessa får du kristaller som du använder för att bli starkare i strider. Vilket behövs då striderna inte är spelets höjdpunkt.
Segt som sirap
Att se Gust åter igen försöka skapa ett unikt stridssystem är bra. Tyvärr missar de att farten i striderna måste vara snabbt och inte så här långsamt. Visst jag gick från Ys 8 där striderna är i realtid till ett mer turn-based system så litet segare förväntade jag mig att det skulle vara. Men inte såhär segt. Enda interaktionen du har mellan gångerna när du gör dina val är att den karaktär som är närmast att få sin ”tur” står och jinglar eller dansar till stridstemat. Vilket ju fungerar men när man får se dem under långa stunder utan att något sker så blir jag litet trött.
I all enkelhet kan jag säga att jag vill inte fortsätta spela då striderna är så enormt långsamma.
Men söt som bara den
Jag har i stora ordalag beskrivit detta som en maho shoujo anime. Mycket vänskap, mycket dialog, vänner framför allt. Sådana saker är otroligt söta och något som jag önskar det funnits mer av i dessa hårda tider. För bara en sådan sak att sitta i skolan och prata utan att använda nedsättande ord mot varandra vore en så enormt stor förbättring mot vad det är idag så jag skulle må otroligt bra.
Sedan kan man ju undra varför det var tvunget att ha scener där Hinako badar eller varför vädret ska ändras till regn och att Hinako då springer runt på skolans tak utan något paraply? Aldrig får man vara riktigt nöjd.
Blue Reflection är ett spel om känslor, vänskap och om att göra det rätta även om man inte vill. Ett spel som vi alla kan lära oss något av. Men ack så segt det är i striderna.
Kommentera