En uppföljare är ju alltid bättre än sin föregångare eller hur? Något som RCG2 tar fakta på och ger oss en otrolig upplevelse för alla som gillar beat em up.
En direkt uppföljare
I det förra River City Girls-spelet besegrade Kyoko och Misako Sabuko, yakuza-ledaren som hade kidnappat deras pojkvänner.
Den förlusten sved för Sabuko, inte blev det bättre av att hennes bror skvallrade för deras far att hon misslyckats. En ilsken far som bryter sig ut ur fängelset där han tog semester från att vara stans boss från skuggorna och på kort tid tar över staden igen. Hans första uppdrag till sin son?
Att få de två tjejerna Kyoko och Misako förvisade från skolan. Ganska dramatiskt, utslängda genom skolans fönster. Bryr sig tjejerna om detta? Nope, de tar det som en skön semester och så har de ju alla dessa spel att spela igenom.
2 månader senare har de knappt lämnat Kyokos hus. Kyokos mor börjar bli lätt orolig över att de inte motionerar. Så för att på ett snällt sätt slänga ut dem ur huset så föreslår modern att titta! En uppföljare på erat favoritspel släpps idag! Ge er iväg ut och köp det!
På den banan är det och för att vara en introduktion till spelet så fungerar det väldigt bra. Wayforward vet hur man gör intressanta berättelser och gör det som en liten smäll till oss som ju faktiskt lever i samma livsstil.
Tillbaka på ruta 1

Två månader utan ansträngning, inte ens ett minsta lilla rövsparkande och Kyoko och Misako tillsammans med Kunio och Riki är stela och har tappat sina förmågor de hade i första spelet.
Därför har man bara vanliga slag, eller sparkar beroende på vem man väljer att spela som. Ju mer man slåss desto mer erfarenhet får man och man lär sig nya förmågor i takt med att man går upp i nivå. Som gammal Double Dragon-spelare är detta ett litet tråkigt system då man är van vid att ha allt tillgängligt från början, alla coola slag och sparkar som gör att man med lätthet kan utföra crowd-controll eller bara slå motståndet sönder och samman.
Men jag uppskattar RCG2s system. Jag behöver inte sitta och lära mig 20 sidor med kombinationer från första början utan jag lär mig mer och mer i takt med att jag spelar. Därefter börjar jag att experimentera med de olika förmågorna och grundslagen och skapar på så sätt längre kombinationer som skapar maximal oreda för motståndarna. Jag gillar det skarpt.
Cameos
Om Wayforward gillar att snegla på andra serier och sedan slänga in karaktärer från dessa? Absolut. River City Girls 2 har Marian, ni vet den där tjejen som alltid blir misshandlad och sedan kidnappad i Double Dragon? Och ni vet ju hur mycket väntande det är för att bli räddad av bröderna Billy och Jimmy? Till slut så bestämde sig Marian för att nu får det räcka. Så hon spenderade sin tid med att träna under sin fångenskap och slog sig till slut ut själv. Nu är hon en kraft att räkna med och kanske en av de bästa karaktärerna i spelet tack vare att hon är så pass stark.
Slapstick humorn med några andra karaktärer som man träffar på är intressant och blir en bra meta för oss som varit aktiva i genren. För många andra så kommer dessa att bara bli komiska kommentarer. Att många fiender också påminner mig om karaktärer från Arc System Works fighting lir? Bonus. Blir litet extra att göra när man undviker inkommande anfall. Vart kan den här personen komma från!
Rekrytering och irritation
Det vanliga fotsolderiet, massor av samma karaktär som bara existerar för att bli slagpåse? Gör man det hela rätt så kan man ”rekrytera” den sista motståndaren för sin sak! Där varje motståndare har sin egna unika attack när den sedan blir åkallad är intressant. Det finns till och med siduppdrag som man kan göra som slutar i att man kan rekrytera litet starkare unika karaktärer.
Så man har all anledning att utforska och inte bara springa till nästa huvudsakliga mål. Att bli belönad med karaktärer(som i och för sig kostar en slant att rekrytera) är ett intressant upplägg och när man sedan börjar experimentera med vad dessa åkallade karaktärer kan hjälpa en med när det gäller kombinationer? Massor av saker att göra och lära sig.
Allt är inte guld som glimmar dock. Jag finner kontrollen när man ska göra precisa hopp fullständigt värdelös. Jag vet inte hur mycket skada jag tagit för att jag missat ett hopp. Vilket åter igen bevisar att det i princip är omöjligt att göra bra kontroll för precisions hopp i beat em ups.
My spleen!
Något som jag minns från River City Random var alla olika text-promptar som dök upp när man besegrade fienderna. I sin moderna tappning är det inte längre text utan inspelade klipp. Så att höra ”my spleen!” när en fiende blir besegrad är nostalgi, charmigt och roligt. Allt på en och samma gång.
River City Girls 2 ger dig valuta och underhållning i många timmar.