När man kollar mycket på serier och läser mycket böcker finns chansen alltid att man hittar en eller flera karaktärer som man verkligen fastnar för.
I Spice & Wolf finns en sådan karaktär för mig. Jag gillar henne så mycket att jag döpte min dator efter henne och mera.
Låt oss prata litet om Holo, the Wisewolf
Född och uppvuxen i Yoitsu, ett land bland bergen i norr levde hon bland djur som människor. Holo är nämligen vad man närmast kan beskriva som en Gudinna. Hon lever i vete och vet exakt hur man får marken att fungera som en såbädd för grödor.
Hon är dessutom osjälvisk och spenderade hundratals år i ett vetefält för att uppfylla ett löfte.
När böckerna börjar har människorna som till en början tillbad henne som en gudinna av skörden börjat att tveka på henne. Vetenskap har gjort det möjligt för bönderna att ignorera Holo och sköta om marken själva. De tuffa åren har de klagat på hur hennes nycker förstört skörden.
När en förbiåkande försäljare vid namn Lawrence Kraft utan att veta om hennes krafter har med sig vete att sälja lyckas Holo fly från vetefältet som hon var bunden till.
En älskare av mat
Holos riktiga form är en enorm varg, som utan problem kan klyva en människa i två utan att anstränga sig. Som varg är hon en allätare även om hon har en förkärlek för frukt och kött förberett på särskilda vis. Med sin stora form kan hon utan problem sluka en hel grilad gris och endast lämna benen kvar helt själv och ändå ha plats att fylla på med vin efteråt.
Äpplen är en annan av hennes favoriter och hon kallar de för djävulens frukt då de är så pass goda, men allt i överflöd kan även få en ”wisewolf” på knäna.
Ensamhet är dödlig
Då Holo inte är männsklig har hon levt i flera århundraden. Hon har sett vänner och bekanta gå bort och även en och annan älskare som försvunnit från hennes liv.
Att gå genom världen ensam och utan sällskap är något som kan vara dödligt. Då hon endast talas om i hörsägen och myter finns det få människor som verkligen sett henne. Och de som sett henne talar om henne med vördnad.
Denna önskan att vara någon nära och att inte vara ensam förstår jag verkligen. Ensam är man utan stöd och när man hör andra prata om en som en olycka så blir man bara ledsen.
Holos ensamhet är något som tynger på mig som läsare. Hennes avtal med Lawrence var att han skulle hjälpa henne hem till Yoitsu och sedan skulle de skiljas åt. Ett enkelt avtal i början möjligen men när två ensamma människor spenderar tid tillsammans börjar båda två att önska att resan i sig aldrig ska ta slut eftersom de då måste ta farväl av varandra. En häst är bra resesällskap men de svarar litet dåligt.
Att under hundratals år inte ha någon att prata och diskutera med? Det är något jag inte skulle önska åt någon. Ändå är det vad Holo har gjort och jag tycker synd om henne.
Spydig och charmig
Med ålder kommer erfarenhet, med erfarenhet kan man utföra både det ena och andra till andras förtret. Lawrence tror sig vara en slipad försäljare som har skapat sin egen rutt av varor där han transporterar pälsar och andra föremål till en god förtjänst.
I jämförelse med Holos kunnande är Lawrence som en nyfödd. Hon är klipsk, smart, spydig och älskar att ha roligt på Lawrences bekostnad. Tillsammans diskuterar de allahända ting och det märks i sättet som diskussionerna förs på att för Holo är det trevligt att ha någon att leka med och bolla idéer och kunnande med. Lawrence å andra sidan tar det som en lärande upplevelse och även om det finns områden där han vet mer än Holo så lär hon sig snabbt. Lawrence när böckerna börjar och när man sitter med sista boken är två helt skilda personer. En visare och mer mogen Lawrence. Allt tack vare att han spenderar så mycket tid tillsammans med Holo.
När Holo inte är spydig och allvetande kan hon vara charmerande och tack vare sitt långa bruna hår och nästan perfekta kropp kan hon charma både män och kvinnor bara genom att gå på stan. Hon vet om det och trivs med uppmärksamheten.
En vän
Holo är en sådan person som man vill ha som vän. Någon som kan ta ner en på jorden, utbilda en och få en att känna sig som om man uppnått något med sitt liv.
Hon kan även flörta och vara charmerande så ja. Holo är allt i ett paket om man så vill.
Jag gillar Holo som karaktär. Att ha sett animeringen av de light novels som finns att köpa gjorde mig väldigt glad och vissa scener gjorde mig gråtfärdig. Holo visar inte sina innersta känslor ofta men när hon verkligen gjorde det behövde hon en vän. Lawrence missförstod henne fullständigt och det gjorde nästan så att deras vänskap avslutades.
Lyckligtvis gjorde det de i slutändan ännu närmare vänner och vem vet? Kanske något mer ändå.
