En hemkomst, en avslutning. Ryza’s tredje och avslutande äventyr blir en hit som dras med något som gnager.
Ryza har återvänt till sin hemstad och ö Kurken Island, några år äldre, litet mer mogen och med en oändligt förändrad attityd. Den bråkiga ungdomen är ett minne blott och invånarna ger Ryza respekt och arbetar henne som alla gör. Hon är ju trots allt en alkemist som visat att hon kan göra det mesta.
När en grupp med mystiska öar uppenbarar sig gör Ryza som varje alkemist gör. Skickar ut brev till alla sina vänner om hjälp. När de sedan samlas i omgångar startar årets sommar äventyr.
Bedrövlig design
Ryza har varit den dam som sålt flest Atelier-spel till dags datum. Hennes lår har varit populära, så mycket att Gust nu öppet sagt att de ska försöka att inte fokusera så mycket på fanservice.
I sin tredje iteration vet jag inte vad artisten tänkte på. Ryza har sina vanliga färger, men hon har ingen mage. Hon har sina lår, sina konstigaste hotpants hittils och sedan börjar hennes byst. I vanliga fall kan jag köpa det mesta men detta är fruktansvärt. Från ruta 1 när man ser Ryza i spelet så känns det som att något är fel.
De andra karaktärerna har sin konstiga design men i jämförelse med Ryza ser de väldesignade ut. Detta är synd och jag tackar att jag spelat de tidigare spelen för att jag kan byta ut Ryza kostym mot hennes tidigare.
Livsförbättringar med mys
Mycket av vad som gjorde Atelier Ryza 1 & 2 så pass bra var hur mysiga de var. Man kunde strunta i hur dystert och skit livet var och bara sätta sig ned och bli glad. Krypa ner under ett täcke och uppleva en enorm dos med positivitet och glädje.
Sin tredje utgåva fortsätter. Jag sitter med ett enormt leende när jag spelar och att jag nu kan springa runt och utforska, simma, dyka med mera och samtidigt plocka upp föremål till alkemin utan att varje gång behöva se en animation av hur Ryza plockar upp något är riktigt bra.
Annars är spelet sig likt. Plocka upp föremål, gör nya. Använd SP som du skaffar via strider för att lära dig nya recept eller utrustning eller aktiva förmågor som gör att du tjänar mer SP.
Skapandet följer samma spår som tidigare och jag trivs med systemet även om jag önskat att det blivit mer förändringar.
Den andra stora delen av spelet med sina strider ger mig ehm mer att önska. Jag har spelat när jag haft en bit feber ja, men detta till trots så kan jag för mitt liv inte se när det är ”min tur” utan jag ser bara plötsligt att AH, nu kan jag anfalla. Att jag dessutom då med precision måste följa en attack och sedan en knappkombination för att använda mig av de taktiska poäng jag införskaffar mig är knas. Jag kommer inte ihåg att striderna i Ryza 2 var så här och därför är det ett litet steg tillbaka.
Inte för att striderna är dåliga. Du måste tänka strategiskt eller ha skapat föremål som gör striderna lätta. Bara mitt huvud som är litet besviket och ville ha litet större förändringar.
Ett avslutande äventyr
Resan med Ryza genom 3 spel har varit otrolig. En av de mysigaste serierna som jag spelat där karaktärerna har känts trevliga och som att de alltid har något att erbjuda. Vänskapen mellan Ryza och Klaudia är sockersöt med Taos uppväxt från en räddhare till något att lita på?
Det är så många detaljer när man spelat alla spelen som gör sig påminda och man ser verkligen hur karaktärerna har växt och hur de fortsätter att växa.
Allt som allt har resan varit underbar. Bara att jag önskat att den avslutande delen känts mer som en avslutning istället för Atelier Ryza 2.5
