Månadsarkiv: september 2010
Criminal Girls PV
29 september 2010 20:10

Om vi snackar udda spel från Japan så är nog detta bland de mest udda jag sett. Ett spel som utspelar sig i ett fängelse där 7 tjejer i olika uppsättningar verkar vara fängslade och de personifierar de olika dödssynderna. Ditt uppdrag som fångvaktare är att rehabilitera dessa tjejer.
Plus att man förutom litet klassisk dungeon RPG verkar man kunna ”straffa” tjejerna. Det är ju trots allt ett fängelse.
Men nog med prat. Ni får helt enkelt se PVn nedanför
Instant buy eller vad
Atelier Rorona: The Alchemist of Arland är här!!
28 september 2010 18:13

En serie som jag sedan länge gått och väntat på är den nya spinoff serien Atelier Rorona som är det senaste tillskottet i Gusts Atelier serie som sedan tidigare bestått av Atelier Iris 1-3, Atelier Annie och flera titlar om man räknar med Mana Khemia.
Atelier Rorona är bland Gusts första PS3 titlar och handlar om Rorona, en ung alkemist som lever i Arland. Hon får problem då hennes affär ska stängas ned och det är upp till henne själv att bege sig ut i landet för att visa att hennes affär behövs.
Jag blev förvånad faktiskt. Efter en förbokning i Augusti så skickades spelet i lördags. Jag blev väldigt förvånad över detta då det var på en lördag, fast å andra sidan. Det var nog fredag i USA så det förklarar saken. Jag trodde dock aldrig att spelet skulle hitta hit till mig idag. Någon gång nästa vecka, möjligen på fredag nästa vecka förväntade jag mig att det skulle komma.
Så nu senare ikväll kommer jag att koppla bort allt som finns runt omkring mig för att bege mig till Arland och spela detta för första gången. Det jag vet om redan är att titelmelodin som spelas på första skärmen är underbar.
Om själva gameplayet vet jag litet. Det enda jag vet är att spelet är uppdelat i dagar och att det tar olika lång tid att bege sig till olika platser där man samlar på sig de föremål som man behöver för att skapa nya föremål. Gust har alltså verkligen flörtat med sina fans av de tidigare Atelier spelen där man oftast för att inte säga alltid spenderar den större delen av spelet med att samla saker. Det har jag tagit emot med bristande glöd i just Atelier serien, men Mana Khemia öppnade mina ögon och gjorde mig ganska glad åt att göra trackbacking för att få tag på mer exklusiva föremål då det verkligen gjorde skillnad i striderna och för spelet.
En första inblick i spelet kommer efter att jag faktiskt har spelat det under några timmar. Jag ser fram emot att få sätta tänderna i detta lir. Synd bara att det amerikanska omslaget saknar huvudpersonen själv
Men det får man tåla.
Alien Breed 2: Assault släpps idag!!
22 september 2010 20:24

Alien Breed™ 2: Assault, Team 17’s latest killer title has been hotly anticipated since its predecessors, Alien Breed™: Evolution and Alien Breed™: Impact, were launched across Xbox™ LIVE Arcade, PlayStation®Network for PlayStation®3, and for PC via Steam. Thankfully, the wait is now over; gamers across the world will now have a chance to play the next chapter in this high-budget, high-quality series when Alien Breed™ 2: Assault becomes available for purchase today on Xbox™ LIVE Arcade and PC via Steam.
Alien Breed™ 2: Assault expands on the territory covered by Impact/Evolution and adds several new elements to the mix. With a brand new “Survivor” mode for one or two players, new weapons, a currency-based weapons and items upgrade system, choreographed set pieces and heart-stopping boss battles, this game is highly entertaining; a more expansive and exploration based addition to the series. The haunting and atmospheric soundtrack, combined with stunning visuals (using Unreal® Engine 3) round off a must-have title for any shooter fan’s collection. A demo is to be available on both platforms from launch; a purpose-designed, action-packed free trial called “The Prologue”, which also features a time-limited “Survivor” mode map.
Och vad mer finns att säga? Team17 är mer kända som skaparna av Worms, där jag lagt ned ett antal timmar på och skrattat åt de stackars maskarnas öden. Det har ingen relevans till det här men man skulle ju om man kollar på designen på de aliens som finns säga att maskarna nu ger igen för vad de fått utstå genom åren
Spelet släpps som sagt idag, den 22 September. Besök Steam, Xbox Live och ladda ned det eller vänta litet för att få tag på demot.
Till Xbox Live kostar det 800 MS poäng och från Steam kostar det varierande beroende på vart du bor: UK – £6.99 – USA – $9.99 – Europe – €8.99
En ikon har dött
15 september 2010 20:43

Jag trodde aldrig, aldrig att Capcom skulle döda en av sina stora ikoner från deras absoluta bästa spelserie på länge. Devil May Cry kom som ett stenhårt slag i ansiktet på action genren och har sedan första spelet släpptes ägt genren. Med ett litet snedsteg i form av DMC2 som var alldeles för fokuserat på att undvika fiendernas attacker så tog de tillbaka tronen med råge i Devil May Cry 3. Den utökade version Devil May Cry 3: Special Edition som lät dig spela som Dantes bror Vergil var ett genidrag då han var litet dödligare än sin bror Dante.
Med Devil May Cry 4 skaffade vi bekantskap med Nero, en yngling som till sitt utseende var väldigt lik Dante men med en stor skillnad, en demonisk arm som vi aldrig fick veta hur han fått eller varför.
Nu gör Capcom det sämsta de kan göra. De har med sin nya titel DMC dödat allt vad de tidigare spelen stått för.
Borta är halvdemonen Dante som med sin egenartade stil och sinne för humor charmade en hel generation av spelare. Vad får vi istället? En psykopat med svart hår som tror han är cool som röker och kallar sig för Dante…
Jag gråter inombords då jag ser detta. Ett nytt spel i DMC serien ska inte behöva misshandlas såhär. Det är förskräckligt att Capcom tillåter detta.
Vart är Dantes coola attityd och skämtsamma men ledsna ansikte?
Hur de kan byta ut Rebellion som varit en lika stor symbol för serien som Ebony och Ivory, Dantes pistoler till ett spjut/svärd/piska som kan formas efter eget tycke är för mig obegripligt. Lika obegripligt som varför den här ”Dante” röker eller är svarthårig.
Det måste vara majestätsbrott att ta bort hans röda rock också.
Istället för en originell karaktär i en av de mest hårda och uppskattade serierna någonsin får vi nu vad som liknar vilken jäkla amerikansk tv hjälte som helst. Kortklippt, psykisk, går klädd i schaskiga kläder och har troligen problem med sitt förflutna där han plågas av tappade minnen.
Nej fy fan för Capcom, ni har dödat en av era bästa karaktärer. Ge mig tillbaka den gamla Dante.
Och varför vi nu ska in till en storstad som har bekymmer i form av monster förstår jag inte heller. Var det ingen som minns hur tråkig staden var i DMC2? Titta hur det gick? Rakt åt helvete.
Jag gråter inombords, hur kunde ni göra detta Capcom, hur kunde ni?
Deculture 04 är ÄNTLIGEN SLÄPPT!!!
14 september 2010 0:04

Äntligen har vi nu släppt Deculture #04. Vi ber så mycket om ursäkt för förseningen, men det har tagit tid för att Olle genomled en förlust i sin familj och det var då upp till oss andra som jobbar med tidningen att ta tag i att sammanställa tidningen.
Så det är anledningen till varför detta nummer ser litet annorlunda ut än vad de tidigare har gjort. Mycket ser sig likt ut men det finns skillnader. Ni som är äventyrssugna kan ju undersöka och försöka hitta skillnaderna.
Men nog om det, nu vet ni om varför det blivit så försenat.
Till numret så pratar vi mangans artistiska utveckling och recenserar bland annat Blacklight Tango Down, StarCraft 2 och The Melancholy of Haruhi Suzumiya.
Tack för erat tålamod och vi hoppas att ni gillar det ni läser.
Ett Lemmings för 2000 talet: The Swarm
6 september 2010 16:10

Ärligt talat trodde jag ingenting om det här spelet tills jag fick se gameplay. Pussel som blandas med ett antal olika sätt för ens små swarmites att dö på? Vart känner jag igen det ifrån?
Jo från spelet Lemmings. Men istället för att man väljer förmågor för enskilda lemmings kontrollerar man här en helt bunt med swarmites samtidigt. Som grupp kan de gå på led, bygga en mänskligt stege, springa fort som attan, hoppa eller sprida ut sig i cirkel. Troligen mera men det är vad jag sett de göra hittils.
Men något som ibland fick mig att dra på smilbanden med Lemmings var sättet som de dog på, uppblåsta, sprängda, halshuggna, ni vet alla grymma sätt som man kunde komma på i princip.
Så det är med ledsamt hjärta som jag visar er denna film med scener som må vara våldsamma men samtidigt så är de rätt finurliga och jag tyckte att det fanns en passande kommentar på Gametrailers där denna film visas:
Nice – like Lemmings but you’re encouraged to kill the blue bastards.
Det säger väll egentligen allt?
Ha så skoj då ni ser på filmen. Och ja, den är våldsam, på ett sådär lagom intressant och roligt sätt. Skönt att se ett spel som inte är realistiskt för en gångs skull.
Ys Seven; eller första stegen på okänd mark.
5 september 2010 19:56

Det uppgår nog (?) ganska tydligt att jag är en storkonsument av rollspel, och framförallt de japanska. Även om jag inte har en allt för stor erfarenhet med de (har bara spelat två, tre spel av alla Final Fantasy-spel i huvudserien t.ex.), så älskar jag genren hands down. På senare år har jag spenderat hundratals timmar med att gotta ner mig i Dragon Quest, Final Fantasy, Chrono Trigger och en massa andra rollspel. Blickar jag mot min spelhylla, så utgör nog en stor majoritet av den rollspel (både västerländska och japanska).
Så när jag nu förbereder mig inför Ys Seven, så blir det här min stora introduktion till serien. Ys Seven är dock bara början; Falcom och Xseed har passande nog samarbetat så att PSP-portarna The Oath in Felghana samt I & II Chronicles släpps i engelskspråkig utgåva och att dessa ska vara stensäkra portar (till skillnad från de tidigare hafsverk som släppts till just PSP men även Nintendo DS). Men någonstans börjar det.
Anledningen till att jag skriver detta inlägg, är för att jag just nu har den där spända och förväntansfulla känslan som alltid omger mig när jag ska ge mig ikast med en ny serie. Den gör så att man blir sådär härligt nostalgisk och man tänker på hur det var förut. Hur jag för första gången äntrade min allra första dungeon i ett Final Fantasy eller Dragon Quest och konfronterade min första, riktiga stora boss. Hur det var att stå öga mot öga med Dracula för första gången i ett Castlevania-spel. Nostalgin bygger upp ens hype för det nya man har framför sig, som i detta fall är Ys.
Så det är många blandade känslor men med en viss optimism som jag över den närmaste tiden kommer ge mig i kast med detta äventyr. Jag ska försöka skriva av mig lite från och till, så håll utkik!
Sök på Deculture
Diskussion
Slumpade citat
Wow, Naoto, your skin looks so soft.
—
Can I touch? Can I touch







