Snacka om att jag kände mig litet malplacerad. Spelutvecklare, speljournalister och utgivare. Grädden inom Sveriges spelelit skulle man kunna säga. Och så jag, arbetslös, ingen speljournalist eller någonting, bara ett enormt stort intresse för spelen i sig. Dock så hindrade det mig inte utan det blev en riktigt lyckad kväll.

Då jag inte är ute allt för ofta och inte hade någon lust att gå omkring på galan helt själv utan några kända ansikten stämde jag träff med Blog em up Jimmy & Michael så jag kunde hänga litet med de. Efter att ha letat litet så hittade jag de, litet vänligt mingel innan själva prisutdelningen började.

Ska man prata om prisutdelningen så tycker jag att det var en enda stor besvikelse. Varför det eviga Modern Warfare 2 ska vinna det mesta så fort det nomineras tillsammans med andra spel som Uncharted 2 förstår jag inte. För en komplett prisutdelningslista kan ni gå till Dataspelsgalans egna blogg och läsa. Framför allt tycker jag att det var riktigt synd att SMT: Persona 4 inte vann årets rollspel utan det fick se sig slaget av Dragon Age: Origins.

Det som var roligast var att Xboxflickan vann årets bästa spelblogg. Annars så var det inga överaskningar, Modern Warfare 2, Fifa 10, Dragon Age: Origins, Uncharted 2. Jag blev inte ens förvånad då Scribblenauts vann årets barnspel. Det låg liksom i luften.

En stor del så stod jag tyst och lyssnade på musiken. Den var helt ok, men kom igen! En Dataspelsgala utan så mycket som någonting som påminner om Data/TV-spels ljud? Va fan tänkte arrangörerna på? Istället var det en stor del musik som nog är populär idag, men jag hade mycket hellre sett en mer TV-spels inriktad linje.

Att placera ut en massa stolar där folk ska sitta bredvid en bar där folk samlas och nästan skriker åt varandra då man vill lyssna på motiveringar för prisutdelningarna och liknande är ingen bra idé. Så visst, stället var tillräckligt stort, men de kunde försökt hitta något annat ställe som passat bättre.

Som ni märker har jag ingen sammanhållande tankeverksamhet bakom detta utan det kommer som jag minns det. Min natt var inte speciellt trevlig. Galan slutade vid 0200, mitt tåg hem gick 0621 och Centralstationen öppnade inte förrän kl 0500. Yay för en iskall natt i närheten av Stockholm Centralstation i blåsten! Så jag har spenderat större delen av dagen idag med att sova och värma upp mig. Nu då jag börjat få upp värmen igen skriver jag detta.

Jag fick även en chans att prata med den andra vinnaren av Linus pÃ¥ Sugoi.se‘s tävling Peter som driver Games & Godis och det var en mycket trevlig pratstund. I mÃ¥ngt och mycket hade vi samma tankar om rollspel och sÃ¥dant är alltid trevligt :)

Något som blev en av galans höjdpunkter för mig var då jag fick en chans att äntligen träffa min gamla ärkerival Alfred Holmgren från det röda forumet till Super PLAY. Reaktionen blev otrolig och det blev en mycket lång pratstund tillsammans med honom. Om det gamla hederliga röda forumet, min förvandling från aggressiv forumit till lugn och glad forumit och fick en chans att spela in ett meddelande till Johan Henriksson. Undra vad han tycker om mitt meddelande.

SÃ¥ i korta sammandrag om Dataspelsgalan

  • Maten sÃ¥g riktigt god ut. Biljetten gällde inte för maten :p
  • Musiken var dÃ¥lig. Kunde varit sÃ¥ otroligt mycket bättre. Bäst var introlÃ¥ten ”Diamonds are Forever”. Riktigt bra framförd. Sedan efter prisutdelningen var musiken blandad, men för litet TV-spelsrelaterad.
  • Att fÃ¥ mingla med folk man sett upp till under en lÃ¥ng tid och märka att de är underbara människor var otroligt.
  • FÃ¥ träffa pÃ¥ andra människor vars bloggar man besöker och skriver kommentarer pÃ¥.
  • Allt detta gav mig blodad tand. Nu mÃ¥ste man tänka pÃ¥ framtiden och försöka fÃ¥ fram ens egna tidning. Denna första gala var som besökare, nästa gÃ¥ng ska det förhoppningsvis bli som mer engagerad wanna-be journalist.

Jag vill även tacka:
Blog em Up – För att jag fick hänga med de och för att de introducerade mig till andra kända namn inom spelsverige.
Sugoi – Linus gav mig en chans att fÃ¥ vinna biljett till galan och för detta tackar jag honom.

Väll mött och till nästa år hoppas jag att jag kan göra en bättre sammanfattning än denna. Men då ska jag planera litet annorlunda. Inga väntetider bland annat.

mars 19, 2010 – Henrik Blomgren